Jag är för ung för att dö

att vara omänsklig. Att inte bete sig som en människa, så horribelt det måste vara att inte förstå. Jag tycker inte synd om er, för tänkte ni efter, skulle ni finna samma genomsnitts intellekt och känsloliv som en genomsnittlig människa. Men ack! Ni är för dumma för ens titta efter.

Åh, skjut mig! Jag har växt ur mitt skinn, mina ögonhålor är för stora för att hålla kvar mina ögon! Mitt hår hänger från en kalfläckig skalp. Läpparna har blivit för tunga, hänger som skinkformade lakan från där min haka och hals brukade vara. Jag smälter, krymper? Hur är det möjligt, det omöjliga! Ack! Aldrig förut har garderobens värmande mörker lockat så, aldrig har jag velat dölja min kropp som nu. Dölja, eller kliva ur. Jag är svältfödd på gränser, vill ha mer, vill vilja ha mer!

Tack Agnes, för lån av bild