Och han sa att han älskade henne, mest för syns skull
Hennes (.) spegelbild. Hennes långa hår. Hennes röda läppar, naglar, klänning. Det här är inte svenskt mode tvåtusennio, men sådant är ingenting hon ägnar sina tankar åt då hon vandrar i timmar på Malmskillnadsgatan. När hon böjer sig in genom fönstret på den svarta Audin. När hon skrattar och blottar sina vita tänder, sina sagda lögner.
När hon kommer hem, vitt pulver täcker ansiktet och lämnar som ett
Ängla(likt) Damm spår på hennes tvåårings panna.
En kyss. Som betyder, bör väl tilläggas.
Kommentarer
Trackback
