Jag är för ung för att dö

Jag vill inte, jag vill inte, jag vill verkligen inte vara Hon som försvann. Jag vill bara komma hem till dig och laga mat och sova - åh, minns hur länge sedan det var jag sov! (Det var den 30e juni, och det var hos dig). Jag kan inte sova, jag måste... träffa Dig. Jag kan inte leva, jag måste träffa Dig. Jag hade en vän som hette Isabel, jag vet inte om jag förlorade henne i takt med att jag förlorade mig själv. Eller om jag egentligen aldrig förlorande mig själv, utan bara henne och sedan mig själv, allt för Förlorandets, Förlorarnas skull. Hon heter för övrigt fortfarande Isabel. Ser ni det, främlingar på facebook? ISABEL! KAN DU HÖRA MIG GENOM SKÄRMEN? FÖRLORADE JAG?